Sexualbrott


Sexuella övergrepp

Våldtäkt

Våldtäktsmännen

Kvinnomisshandel

Självförsvar

Litteraturförteckning

Länkar

Vilka är pedofilerna

Tre kännetecken krävs för diagnos pedofili enligt amerikanska diagnosmanualen DSM-IV.

1. Under minst sex månader haft regelbundna och starka sexuella fantasier, impulser eller beteenden om sex med barn 13 år eller yngre.
2. Det orsakar medicinsk lidande eller försämrad funktion i arbete eller socialt.
3. Personen är minst 16 år och minst fem år äldre än barnet.

(Svedin 2000 s 7)

 

Orsak till pedofili

Varför blir någon pedofil och utvecklar sexuellt intresse för barn. Det finns olika teorier.

För de pedofiler med varaktigt intresse är det sedan ungdomen. "En del förövare har "spårat ur" och stannat i sin känslomässiga utveckling. Därför kan en 30-åring dras till en 10-åring." (Normann 1995 s 33)


"Rent psykosexuellt kan man säga att den fixerade pedofilen aldrig uppnått en vuxen psykosexuell identitet, utan har "stannat" på vägen. (Kwarnmark & Tiderfors 1999 s 85)

Intresset för barn är inte främst sexuellt för pedofiler utan socialt. De trivs att umgås med barn däremot har de flesta svårt att umgås med vuxna särskilt sexuellt.

Vad är det hos barnet som attraherar pedofiler? Enligt flera undersökningar är det inte åldern utan barnets outvecklade kroppsform som är attraktivt, avsaknaden av könsegenskaper. (Martens 1998 s 8-10)

Önskan efter det oskuldsfulla, frånvaron av behåring utsöndringar. Rädsla och avsky för den vuxna kvinnans kropp. (Kwarnmark & Tidefors 1999 s 85)

En orsak till att pedofiler dras sexuellt till barn kan vara att de har andra preferenser än andra vuxna. Istället för att dras till vuxna dras de till barn.

Enligt Finkelhorn krävs fyra faktorer för att ett övergrepp ska ske.
1. Gärningsmannen måste vara motiverad till att begå övergrepp.
2. Övervinna inre spärrar.
3. Yttre hinder för att kontakta ett barn sexuellt.
4. Övervinna ev. motstånd från barnet.

Varför det är flera problem som uppstår innan ett övergrepp kan ske är det många pedofiler som fantiserar istället. (Svedin 2000 s 10)

Det viktigaste är antagligen vilken inställning pedofilen själv har till sexuellt umgänge med barn. Om han förstår att det är skadligt för barnet avstår denne troligen från ta kontakt med barn sexuellt.

 

Argument från pedofilers organisationer

Förnekande att barnet tar skada och att barnet är offer. Framhäver det positiva i kontakter med barn. Berättelser där barn beskriver sin relation. Det är samhället som skapar problemen.

Ett vanligt argument är att barn själv ska få bestämma över sin sexualitet.

Pedofilernas redogörelse av sina förhållanden till barn är till en del idealiserat. Forskning visar att del förekommer en del våld och tvång i deras beteende mot barn. (Martens 1998 s 12-13)

38 av 87 pojkar utsattes för våld vid övergreppet, vanligast genom fasthållning. (Svensson 1998 s 35-36)

Enligt rapporten "Definitioner och förekomst" är ett kännetecken för sexuellt övergrepp: att barnet inte kan förstå handlingen eller ge medgivande till, beroende på beroendeställning eller utvecklingsmässig mognad. (Svedin 1999 s 6)
Ex. Johan blev utnyttjad i fyra år, mellan 9 och 13 år. Han visste inte att mannen gjorde fel men att han skulle vara tyst om det.

Förövare vid sexuella övergrepp

Övergrepp sker framförallt i familjen och av personer med yrkesmässig kontakt med barn.

Hur förövaren tar kontakt med barn.

1. Överfaller okänt barn eller lurar barnet med sig barnet. Ex. En man lockade två barn på camping till undanskymd plats, krävde sexuella tjänster, den ene pojken lyckades fly.

2. Lockar till sig barn. Ex. en 55-årig sjukpensionär, populär bland barnen, kunde leka med barnen och bjöd på godis och läsk. Han blev senare åtalad för sexuellt utnyttjande av minst tre barn.

3. Har i sin yrkesroll eller fritidsintresse naturlig kontakt med barn. Ex. Örebropedofilen.

4. Blir bekant med föräldrar till barn, för att kunna ta kontakt med barnet.

5. Barn i sin egen familj eller tar kontakt med ensamstående med barn för bli sambo/gifta sig. För att kunna få kontakt med barnen.

(Martens 1998 s 28-32)

Skapad 98-06-21 av Sören Wallsten     Uppdaterad 04-11-11